Fredagen den 13

Det är ju vad det är idag. Och inget speciellt oturligt har hänt mig. Ganska skönt.

Kom hem från träningen för inte så längesen. 20 minuter i trappmaskinen, helt frivilligt dessutom. Låtarna kom i en bra följd och mina tankar bara flöt på. Jag kom fram till en hel del bra saker där i trappmaskinen på 20 minuter.
För det första, tänk att ha ett helt pass i trappmaskin, ungefär som att man har spinningpass. DET är ett pass jag aldrig hade dykt upp på. Fyfan.
Men jag tänkte lite mer intellektuella tankar också. Som tex min nya kompis: Ångest. Jag har Ångest med mig överallt, i allt jag gör. Jag är ganska trött på Ångest. Jag vill inte vara bundis med Ångest längre. Jag ska nog göra slut. Skylla på att vi växt ifrån varandra, eller kanske att vårt förhållande saknar kommunikation? Eller något av de andra vanliga anledningarna?
Jag får verkligen ångest över allt jag gör och inte gör. Om jag pluggar får jag ångest, eller om jag inte pluggar. Tränar jag får jag ångest för att jag inte pluggar, tränar jag inte får jag ångest för att jag inte gör det. Äter jag så får jag ångest för det och om jag inte äter får jag ångest för att jag vet hur korkat det är att inte äta. Sover jag för mycket så får jag ångest över det, sover jag inte så har jag ångest för att jag inte hinner sova. Jag antar att jag är så otroligt stressad just nu över allt och vill bara få allt gjort. Tillsist så blir man ju så stressad att man bara blockar allt och får inget gjort och att man bara ligger apatisk och är förstoppad i hjärnan. Just nu är mitt mål att inte hamna i det stadiet. Lite stress och press är alltid bra enligt mig, då får man saker gjort effektivt. Men jag är en väldigt stresskänslig människa så jag orkar bara med en viss nivå av stress, sen bryter jag ihop totalt. Det är något jag måste övervinna. Men det tar tid. Jag har blivit mycket bättre på dehär 2 åren, men har fortfarande långt kvar.

Nej, kanske en dusch skulle sitta på sin plats och sen lite plugg.