- Jag SKA göra 2009 till ett bättre år än 2008. No matter what.
- Jag ska börja träna ordentligt och gå ner i vikt så jag är nöjd med hur jag ser ut.
- Jag ska skapa nyttiga relationer (för mig) med nya/gamla människor jag känner.
- Jag ska bli gladare än jag var 2008.
- Jag ska ta studenten och klappa mig på axeln för ett bra jobb, jag gjorde trots allt så gott jag kunde.
- Jag ska bli en bättre människa, dvs mer hjälpsam.
- Jag ska få Mor att känna sig mer uppskattad.
- Jag ska bli mer självständig.
- Jag ska arbeta mot att få flytta, prio 1 är mitt älskade Göteborg.
- Mitt sparkonto ska bli fetare än någonsin (inte för att det någonsin har varit speciellt tjockt).
tisdag 30 december 2008
Nyårslöften á la 2009
Nu borde jag ju faktiskt vara duktig och brainstorma så att jag kan avslöja mina fantastiska nyårslöften inför 2009:
Till vederbörande
Till vederbörande:
Jag kan verkligen inte ens förstå i min vildaste fantasi hur i hela världen du kunde bli såhär. Att du ens kan resonera så. Vad hände? Nog för att du har varit extremt egocentrerad sålänge jag känt dig, men vad har hänt nu? Du är ju helt makalös.
Att ens säga så till en ngn som du varit kompis med så länge "jag känner inte för det." Det är ju inte ens ett giltigt argument. Det är ju skitlöjligt. Varför tror du ens att jag ber om att få sova där? För att det är kul? Jag bor cp, kommunikationen är förståndshandikappad. Det kommer inte som en överraskning att jag har stora problem med detta. För en vecka sen sitter du själv och säger, att det kan vara sista gången som gänget kan fira ihop eftersom vissa lär flytta inom en relativt snar framtid. Well, ta-fucking-da. Att offra sig för typ 5-6 timmar, det kan du inte tänka dig. Att du sen inte svarar på min motfråga, bevisar bara ännu mer att jag har rätt. Skitlöjligt. Egocentrerat. Ännu löjligare.
Men det går asbra att jag kommer tidigare än middagen är planerad, javisst, då går det skitbra. Läser man mellan rederna så lär det betyda ngt i stil med: "Hej. Du kan komma tidigare så att vi kan umgås och så kan ju DU HJÄLPA MIG med middagen som JAG har planerat." I gengäld kunde jag inte ens få spendera 5 timmar där så jag kunde komma med en buss hem. Oehört hyggligt. Verkligen. Det är självaste nyårsafton, hade det varit en vanlig festdag så hade jag inte ens brytt mig, för fine, man kan inte känna för det alltid. Men nyår. KOM IGEN NU VA?!
Top notch på hela kalaset är att man sen får veta att du tänker dra eventuellt till en annan fest innan 12. Jag menar, när vi fick veta gästlistan på gällande fest så gnäller båda satan i det, sen säger vi att fine, vi bjuder dit andra som vi känner så det blir lite drag. Nej, nu utan att ens säga att du ska dra till en annan fest, så bara slänger du det i huvudet på mig. Utan att ens bjuda med mig. Verkligen shysst. Tack för att du ställer upp, och ens meddelar mig.
Jag har verkligen, genom vått och torrt, i med och motvind, alltid varit där för dig. Jag har ställt upp. Jag har slitit ut mitt hjärta för dig, gett det till dig. Verkligen. Det finns få som jag älskar så mycket som jag älskar dig, men idag, är första gången i hela mitt liv som jag faktiskt ifrågasätter dig och att jag älskar dig så som jag gör. Helt otroligt. Jag skulle nog inte ens kunna se på dig just nu. Jag är så fruktansvärt besviken. Jag har aldrig varit ego mot dig på detta sättet, så varför är du det mot mig? Speciellt med ett sådant argument. Jag kan inte ens släppa det. Jag är bara helt mållös.
Jag kan verkligen inte ens förstå i min vildaste fantasi hur i hela världen du kunde bli såhär. Att du ens kan resonera så. Vad hände? Nog för att du har varit extremt egocentrerad sålänge jag känt dig, men vad har hänt nu? Du är ju helt makalös.
Att ens säga så till en ngn som du varit kompis med så länge "jag känner inte för det." Det är ju inte ens ett giltigt argument. Det är ju skitlöjligt. Varför tror du ens att jag ber om att få sova där? För att det är kul? Jag bor cp, kommunikationen är förståndshandikappad. Det kommer inte som en överraskning att jag har stora problem med detta. För en vecka sen sitter du själv och säger, att det kan vara sista gången som gänget kan fira ihop eftersom vissa lär flytta inom en relativt snar framtid. Well, ta-fucking-da. Att offra sig för typ 5-6 timmar, det kan du inte tänka dig. Att du sen inte svarar på min motfråga, bevisar bara ännu mer att jag har rätt. Skitlöjligt. Egocentrerat. Ännu löjligare.
Men det går asbra att jag kommer tidigare än middagen är planerad, javisst, då går det skitbra. Läser man mellan rederna så lär det betyda ngt i stil med: "Hej. Du kan komma tidigare så att vi kan umgås och så kan ju DU HJÄLPA MIG med middagen som JAG har planerat." I gengäld kunde jag inte ens få spendera 5 timmar där så jag kunde komma med en buss hem. Oehört hyggligt. Verkligen. Det är självaste nyårsafton, hade det varit en vanlig festdag så hade jag inte ens brytt mig, för fine, man kan inte känna för det alltid. Men nyår. KOM IGEN NU VA?!
Top notch på hela kalaset är att man sen får veta att du tänker dra eventuellt till en annan fest innan 12. Jag menar, när vi fick veta gästlistan på gällande fest så gnäller båda satan i det, sen säger vi att fine, vi bjuder dit andra som vi känner så det blir lite drag. Nej, nu utan att ens säga att du ska dra till en annan fest, så bara slänger du det i huvudet på mig. Utan att ens bjuda med mig. Verkligen shysst. Tack för att du ställer upp, och ens meddelar mig.
Jag har verkligen, genom vått och torrt, i med och motvind, alltid varit där för dig. Jag har ställt upp. Jag har slitit ut mitt hjärta för dig, gett det till dig. Verkligen. Det finns få som jag älskar så mycket som jag älskar dig, men idag, är första gången i hela mitt liv som jag faktiskt ifrågasätter dig och att jag älskar dig så som jag gör. Helt otroligt. Jag skulle nog inte ens kunna se på dig just nu. Jag är så fruktansvärt besviken. Jag har aldrig varit ego mot dig på detta sättet, så varför är du det mot mig? Speciellt med ett sådant argument. Jag kan inte ens släppa det. Jag är bara helt mållös.
Karolina goes mor i intervaller
Igår kväll blev det bestämt att jag skulle hem till Erika och hålla henne och Sanna sällskap. Och så blev det också, indeed. Jag sov även över.
Verkligen, mitt beteende igår kväll skulle varit priceless att spela in och visa för alla mina vänner (som vet hur mkt jag verkligen inte alls tycker om barn). Jag låg och läste min bok när Erika kom in och la Sanna mellan mina ben och så hade hon mitt lår som stöd. Där låg jag sen och vaggade henne med höfterna, samtidigt som jag sjöng diverse Metallica-låtar för henne såsom Sad but true och Enter Sandman. Jag hade i princip fått henne att somna men sen kom Erika och tog henne och la henne tillrätta. Jag är ganska grym i modersrollen i alla fall. Även om jag är grymt tafatt samtidigt. Det finns nog hopp för mig med ska ni se.
Idag kom jag hem, sen vart jag och Mor och handlade mjölk på Maxi. Köpte två böcker också. Måste återupprätthålla min kultiverade sida och börja läsa igen, har blivit sjukt dålig på det. Någonstans detta året tappade jag migsjälv på vägen. Förhoppningsvis hittar jag migsjälv igen snart.
Verkligen, mitt beteende igår kväll skulle varit priceless att spela in och visa för alla mina vänner (som vet hur mkt jag verkligen inte alls tycker om barn). Jag låg och läste min bok när Erika kom in och la Sanna mellan mina ben och så hade hon mitt lår som stöd. Där låg jag sen och vaggade henne med höfterna, samtidigt som jag sjöng diverse Metallica-låtar för henne såsom Sad but true och Enter Sandman. Jag hade i princip fått henne att somna men sen kom Erika och tog henne och la henne tillrätta. Jag är ganska grym i modersrollen i alla fall. Även om jag är grymt tafatt samtidigt. Det finns nog hopp för mig med ska ni se.
Idag kom jag hem, sen vart jag och Mor och handlade mjölk på Maxi. Köpte två böcker också. Måste återupprätthålla min kultiverade sida och börja läsa igen, har blivit sjukt dålig på det. Någonstans detta året tappade jag migsjälv på vägen. Förhoppningsvis hittar jag migsjälv igen snart.
måndag 29 december 2008
Sinnessjukt
Precis hemkommen från Väla. Seriöst, det är sinnessjukt. Jag har gått från att älska Väla, till att hata det. Att shoppa där är förståndshandikappat ju. Skitsmå butiker, asmycket folk och inget syre whatsoever. Jag blir bara trött och irriterad så fort jag är där. Nej, tacka vet jag Kullagatan i stan. Eller ja, jag är inget big fan av den heller, men de har en rejäl Gina Tricot affär (jag shoppar mest på Gina) och det är alltid en rejäl mellandagsrea på Gina Tricot i HBG. Det gillar vi!
Min favoritaffär är faktiskt NewYorker tror jag, eller ja, jag har varit där en gång när vi var på Center Syd, men de hade sjukt coola kläder där iaf och jag handlade satan i det. Vill jag ha lite mer alldagliga kläder, så är Gina the place to be.
För att säga ännu en väldigt intressant och jätterolig sak att veta, så har jag (okej, försöker) att lämna det där med döskallar och hela det kalaset. Det går inte alltid, men mycket av det har åkt ut ur garderoben. Jag vet inte om jag ska kalla det att jag växt ifrån det, för det är ju ingen ful eller "omogen" stil(okej, vissa delar är ju faktiskt det), men det känns ändå på ngt sätt att jag har växt ifrån den. Men jag tackar ju aldrig nej när man ser en kille på stan i en lite rockig stil, det tycker jag bara är snyggt faktiskt. Men inte på mig, inte längre. Jag rockar inte lika mkt på det sättet längre, även om jag både rockar bättre och mer och är coolare än någonsin så är det inte jag längre. Och jag sörjer inte så mycket för den delen heller.
Nej, nu får jag väl göra något vettigt, som att läsa min bok eller jobba på mitt projektarbete som jag har skjutit framför mig i nästan en termin nu. Eller ja, jag har ju samlat all fakta, jag ska bara skriva ner allt i en rapport.
Min favoritaffär är faktiskt NewYorker tror jag, eller ja, jag har varit där en gång när vi var på Center Syd, men de hade sjukt coola kläder där iaf och jag handlade satan i det. Vill jag ha lite mer alldagliga kläder, så är Gina the place to be.
För att säga ännu en väldigt intressant och jätterolig sak att veta, så har jag (okej, försöker) att lämna det där med döskallar och hela det kalaset. Det går inte alltid, men mycket av det har åkt ut ur garderoben. Jag vet inte om jag ska kalla det att jag växt ifrån det, för det är ju ingen ful eller "omogen" stil(okej, vissa delar är ju faktiskt det), men det känns ändå på ngt sätt att jag har växt ifrån den. Men jag tackar ju aldrig nej när man ser en kille på stan i en lite rockig stil, det tycker jag bara är snyggt faktiskt. Men inte på mig, inte längre. Jag rockar inte lika mkt på det sättet längre, även om jag både rockar bättre och mer och är coolare än någonsin så är det inte jag längre. Och jag sörjer inte så mycket för den delen heller.
Nej, nu får jag väl göra något vettigt, som att läsa min bok eller jobba på mitt projektarbete som jag har skjutit framför mig i nästan en termin nu. Eller ja, jag har ju samlat all fakta, jag ska bara skriva ner allt i en rapport.
Början på något nytt?
Jag tänkte börja blogga igen.
Jag vart inte speciellt grym förra gången, men kanske denna gången händer fler intressanta saker i mitt liv och sånt shit.
Jag har ju mognat en hel påse nu. Jag är inte självmordsblond längre, jag vill inte dö. Jag är singel och going strong. Snart är det nyår, vilket innebär ett nytt år igen. Förhoppningsvis bättre än detta året. Det var inte så faboulos (stavning?) som jag trodde att det skulle bli. Efter att jag hade slutat blogga, vilket var i maj 2007, blev mitt liv mycket bättre. Jag kom ur ett 2 år långt relativt destruktivt förhållande, jag blev friskförklarad från min depression och jag fick kontant med nya och gamla vänner. Så sista halvan av 2007 var nog det bästa året i mitt liv. De tre första månaderna av 2008 var även de ruskigt spektakulära och bra. Sen träffade jag en kille, och allt rasade. Ett riktigt jävla skitförhållande och det var enbart de tre första månaderna som vart bra, knappt det, so lets make that 2 månader. Jag fattar inte hur fantastiskt dum i huvudet jag faktiskt var. Herregud. De kommande 9 månaderna har varit ganska shitty om man bortser från att jag gjorde ett besök på Rock am Ring i Tyskland. Så jävla skoj och det ska sannerligen göras om någon gång från min sida. Den andra roliga saken som hände i år var att jag fick en praktikplats i mitt älskade Göteborg på djurparken där. OhlordGeesus vad det var skoj. Trivdes som fisken i vattnet. Jag bodde där i en månad och jag blev så frukansvärt kär i den staden så att det inte finns. Dit ska jag flytta, förmodligen efter sommaren 2009. Som jag längtar. Ge mig det nu!! Även fast jag var totalt ensam där större delen av tiden, om man bortser från killen jag var tillsammans med och vi sågs lite då och då, så kände jag mig inte alls lika ensam som jag gör här i Skåne fast jag är omringad av mina vänner. Det talar ju bara för en sak tycker jag? :)
Nåja, nu har jag gjort en liten sammanfattning av mitt liv från maj 2007 - idag 2008. Jag lär skriva mer snart. Men nu ska jag dra till Väla med Mor och Bror och köpa present till en släktning som fyller år på Nyårsafton. Så jävla dålig planering att fylla år på nyår. Jag är inget stort fan av tantkalas (vilket vi alltid har för att min släkt är 129849 år äldre än mig. Jag är yngst i princip om man bortser från mina syskonbarn). 2 tantakalas inträffar mellan jul och nyår. Så fantastiskt tråkigt så att det inte finns. Men sen slipper man ju dom två kalasen resten av året.
Väla is calling!
Jag vart inte speciellt grym förra gången, men kanske denna gången händer fler intressanta saker i mitt liv och sånt shit.
Jag har ju mognat en hel påse nu. Jag är inte självmordsblond längre, jag vill inte dö. Jag är singel och going strong. Snart är det nyår, vilket innebär ett nytt år igen. Förhoppningsvis bättre än detta året. Det var inte så faboulos (stavning?) som jag trodde att det skulle bli. Efter att jag hade slutat blogga, vilket var i maj 2007, blev mitt liv mycket bättre. Jag kom ur ett 2 år långt relativt destruktivt förhållande, jag blev friskförklarad från min depression och jag fick kontant med nya och gamla vänner. Så sista halvan av 2007 var nog det bästa året i mitt liv. De tre första månaderna av 2008 var även de ruskigt spektakulära och bra. Sen träffade jag en kille, och allt rasade. Ett riktigt jävla skitförhållande och det var enbart de tre första månaderna som vart bra, knappt det, so lets make that 2 månader. Jag fattar inte hur fantastiskt dum i huvudet jag faktiskt var. Herregud. De kommande 9 månaderna har varit ganska shitty om man bortser från att jag gjorde ett besök på Rock am Ring i Tyskland. Så jävla skoj och det ska sannerligen göras om någon gång från min sida. Den andra roliga saken som hände i år var att jag fick en praktikplats i mitt älskade Göteborg på djurparken där. OhlordGeesus vad det var skoj. Trivdes som fisken i vattnet. Jag bodde där i en månad och jag blev så frukansvärt kär i den staden så att det inte finns. Dit ska jag flytta, förmodligen efter sommaren 2009. Som jag längtar. Ge mig det nu!! Även fast jag var totalt ensam där större delen av tiden, om man bortser från killen jag var tillsammans med och vi sågs lite då och då, så kände jag mig inte alls lika ensam som jag gör här i Skåne fast jag är omringad av mina vänner. Det talar ju bara för en sak tycker jag? :)
Nåja, nu har jag gjort en liten sammanfattning av mitt liv från maj 2007 - idag 2008. Jag lär skriva mer snart. Men nu ska jag dra till Väla med Mor och Bror och köpa present till en släktning som fyller år på Nyårsafton. Så jävla dålig planering att fylla år på nyår. Jag är inget stort fan av tantkalas (vilket vi alltid har för att min släkt är 129849 år äldre än mig. Jag är yngst i princip om man bortser från mina syskonbarn). 2 tantakalas inträffar mellan jul och nyår. Så fantastiskt tråkigt så att det inte finns. Men sen slipper man ju dom två kalasen resten av året.
Väla is calling!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
