Stunder då ens Mor ifrågasätter släktskapet

Jag tror att vi hade en sådan stund hemma hos mig innan idag.

När jag kom ur duschen, så hade det kommit till låten Whole lotta Rosie av ACDC på min gamla goda CDspelare (ställer alltid in en CDspelare i badrummet så det blir lite roligare att duscha). Med håret i en handduk och en handduk runt mig hoppade jag runt a la Angus och spelade luftgitarr och sjöng med för full hals. När jag var mitt uppe i ett grymt solo, ser jag att Mor står bakom mig och kollar. Vi kollar på varandra ett tag och sen vänder hon sig om och går ut och rökar.
Jag tror att hon ifrågasatte vårt släktskap.

När hon sedan kom in igen så stod jag i vardagsrummet och hade fått på mig kläderna. Då spelas den HÄR låten och vi kollar återigen på varandra. Sen går vi fram till varandra och tar armkrok på varandra och börjar hoppa rundor i en cirkel. Med jämna mellanrum stannar vi upp och gör ett hallelujah-moment med armarna, sen tar vi armkrok igen och hoppar rundor.
Efter ett tag stannar vi upp och kollar på varandra och så säger jag: Tur att ingen ser oss.
Mor svarar: Ja, det är det nog, med allvarlig ton.
Sen går jag upp på rummet och hon går in i köket. Tillsist hörs ett asgarv från både mitt rum och från köket.
Vi är sannerligen en speciell familj, men fan vad roligt vi har.