Resor och mål

Just nu känns det som att alla reser, de jag helst vill ha här reser ifrån mig och de jag inte vill ha nära mig verkar aldrig ens resa någonstans, inte ens utanför min värld. Jag följer en hel del bloggar (både vänners och några av de populära bloggarna) och alla verkar vara ute och resa. Min man åkte till Thailand för bara en dag sen och det finns ingen som jag hellre vill ha hos mig just nu.
Jag själv har alltid varit den som rest, som har tyckt om att åka hemifrån, ge mig ut på äventyr av något slag för att sen längta hem och få komma hem till sin egen vrå. Så har det varit så länge jag kan minnas. Dock har jag aldrig känt något större behov av att åka till något exotiskt land, utan det kan bara vara att hälsa på en vän eller åka och handla. Jag uppskattar verkligen att vara någon annanstans för att sen veta att jag får komma hem igen. Mitt mål har alltid varit att flytta till Göteborg, plugga till djursjukvårdare i Skara och det var bara då som jag skulle nå nirvana och bli totalt lycklig. Nu vet jag inte ens om jag vill det längre. Jag är så nöjd med min tillvaro precis som den är nu. Jag vill inte ha något annat än just det jag har nu. Jag har aldrig haft så bra vänner som jag har nu, jag har aldrig kallt en sån underbart fantastisk man för "min" och jag har nog aldrig varit så nöjd med min tillvaro. Jag har mitt första, egna hem och jag trivs som fisken i vattnet. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och jag vill inte flytta en meter till ifrån dem. Jag vill bara lära mig att leva i nuet så har jag nått mitt mål för denna fasen i mitt liv känner jag.